lördag 4 oktober 2008

Grand Theft Auto IV

Sådärja, äntligen har jag klarat Grand Theft Auto IV! Det tog ett tag men nu kan jag äntligen slappna av och koncentrera mig på något annat.

GTA IV. Fy fan vilket bra spel.

Niko Bellic, flyr från jobbiga krigshändelser i Bosnienkriget till sin kusin Roman som bor i Liberty City i USA – möjligheternas stad. Han hoppas kunna fly från sitt mörka förflutna och leva och må bra i landet där allt är möjligt. Men samtidigt vill han hämnas för de hemska händelserna som utspelade sig för så många år sedan i kriget. Och ingenting blir riktigt som han har tänkt sig!

Självklart går det inte att återberätta det som händer i detta magnifika spel, var och en måste helt enkelt uppleva det på egen hand. Det är så mycket som händer och så många händelser att jag önskar att alla tv-spelsnördar får spela igenom det. Ja, alla icke-tv-spelsnördar också såklart.

Först och främst är det en bunt med sköna , dryga och intressanta karaktärer som måste upplevas:

- Ryska maffian och drygjäveln Dimitri Rascalov.
- Gangstakillen och dödspolaren Little Jacob som röker på konstant men är en jävel på att hantera sina automatvapen, men man fattar inte ett ord av vad han säger.
- De galna irländska bröderna McReary och all tragik i deras familj.
- Hip-hoparen Playboy X som man vill skjuta från första början.
- Brucie, polaren som är en extremt jobbig machoman och snackar pussy hit och dit men som är skönt underhållande ändå.
- De störda flickvännerna, som alltid blir extra dryga och svartsjuka när man är ute och dricker med dom. Carmen är värst, en dryg latinobrud som talar om sig själv vid tredjeperson och ringer och tycker att Niko ska göra av med pengar på henne. Dejta inte henne.

Detta är bara några exempel på karaktärer som man lär känna under spelets gång. Och den mest välskrivne och välspelade karaktären av alla är givetvis Niko Bellic. Även om han är en kallblodig mördare så känner man stor sympati för honom (fast det är klart - det vore tråkigt annars om man inte sympatiserade med den man spelar).

Skådespeleriet är underbart och charmigast av alla är i mitt tycke Nikos kusin Roman. En lite småknubbig snubbe med stort hjärta som alltid råkar illa ut. Dessutom går han i giftastankar men är ändå lite tveksam eftersom det inte blir några fler trekanter då.

Förutom de välskrivna karaktärerna är uppdragen det som skiljer sig mest mot de tidigare spelen. Förut var uppdragen ganska mycket samma sak men i GTAIV är det en helsickes variation. Här händer allt möjligt, och några står ut lite extra:

- Ett sanslöst bankrån som har lånat väldigt mycket från filmen Heat, ni vet den där bankrånsscenen som pågår i en halvtimme eller nåt. Denna är fem ggr värre.
- När man jagar ett motorcykelgäng genom tunnelbanan i full fart med mötande tåg.
- När man gör upp med ägarna till en strippklubb mitt bland strippstångsdansandet.
- För att komma åt en snubbe (som är homo) sätter man ut en annons på en dejtingsajt. Detta blir man sedan retad för resten av spelet.
- + en jävla massa fler… jag är för trött för att minnas eller orka skriva några fler exempel.

Hursomhelst är det ändå skönt att spelet är över nu. Visst kan jag fortsätta och spela och sikta på att klara 100 % av allt som går att klara men det känns som ett alldeles för stort tidsfördriv nu. Sista tiden i spelet har jag bara siktat på att klara huvuduppdragen och lämnat allt annat (polare, flickvänner, sidogrejer) åt sidan. Haha, nästan som i riktiga livet med andra ord.

När man har klarat spelet och sluttexterna kommer förstår man också varför det är så bra, låt efter låt matas det personer som på något sätt har varit med i utvecklingen av spelet. Det är helt sinnes egentligen vilken budget och hur mycket tid som läggs ner för ett sådant spel som GTA. Men det är det värt. Allt är fan bra i spelet. T o m theme-låten är the shit.

Tack Rockstar.
Hur ska ni kunna toppa detta?



Niko och Roman Bellic. True love mellan dessa herrar


Little Jacob och Niko Bellic. Vapenbröder

The man himself


En stor huvudrollsinnehavarare - Liberty City

6 kommentarer:

  1. Kung! Det här tyckte jag var bäst:

    "Han hoppas att kunna fly från sitt mörka förflutet..."

    SvaraRadera
  2. DU är inte från Bosnien, Erik. Du är INTE från Bosnien!

    SvaraRadera
  3. Helvetet vad jag känner att jag missat detta spel... ILLA!

    SvaraRadera
  4. Haha, ja det var lolikt! Och jo, jag är visst från Bosnien!

    Domar'n, det är inte försent!

    SvaraRadera
  5. Nej, det ska bli så småningom. Som jag förstått det så påverkar ens val utgången mycket mer, och jag gillar ju sånt. Under tiden ska jag köra runt i Vice City till XBOX och lyssna på KCHAT, VCPR och V-ROCK.

    SvaraRadera
  6. Jo, man får göra en del val, döda eller inte döda. I love it. Och det är inte så barnsligt som det låter. Ibland står man där med hagelbössan och har svårt att bestämma sig. Jag hade dock ingen pardon till mörka hip-hopare och liknande. Nä, de fick smaka på bly direkt!

    Nä, det ska vara Liberty Rock Radio! Med Iggy Pop som snackar.

    SvaraRadera

Instagram

Copyright © rawk | Powered by Blogger

Design by Anders Noren | Blogger Theme by NewBloggerThemes.com