söndag 28 december 2008

Topp 5 Metallicas ”award-spelningar”

Metallica har gjort x antal uppträdanden på olika typer av galor genom åren; MTV Music Awards, Grammy awards, VH1 awards osv. Dessa uppträdanden blir alltid speciella eftersom det inte är Metallicas hemmiljö. Publiken är egentligen där för att se 50 Cent eller någon jämlike och har knappt hört hårdrock, scenen är annorlunda, ljuset är annorlunda, ljudet är annorlunda och allt som gör allt gör dessa faktorer att Metallica själva kan kännas lite obekväma och nervösa. Men det är ju detta som gör det så intressant. Nedan rankar jag mina för tillfället fem favorituppträdanden som Metallica har gjort på dessa typer av galor genom åren.
Har jag glömt något uppträdande som jag borde ha smackat med på topp 5? Kommentera!

5. Unforgiven II – 1997
Ett konstigt uppträdande men det är också därför det har fastnat. Detta är första och enda gången Metallica har spelat Unforgiven II live och det vete fan om de någonsin kommer att göra det igen. James sjunger udda med nån typ av country-stil på rösten och bandet känns allmänt väldigt obekväma med uppträdandet. Men trots att det är lamt så är det ändå fascinerande och sevärt.





4. One - 1989
Amerikanska Grammy Awards 1989. Metallica precis innan de slår igenom på allvar inför den stora massan. Och detta är nog Metallica som tuffast, dvs And Justice For All-eran. Spana in Justice-James, en klassisk look! Men James är också uppenbart lite smånervös och inleder sången på förstaversen lite tveksamt. Jasons körsång är extremt tydlig i detta klipp och DARKNESS och LANDMINE har jag aldrig hört mäktigare i något livesammanhang. Det är också uppenbart här hur mycket bättre trummis Lars brukade vara.




3. I Disappear - 2000
Drivet och energin gör detta till ett av de bästa uppträdanden som Metallica har gjort på en gala. Jason visar även här hur dominant han var live. Ett metallica i toppform. Och det låter förträffligt.




2. Fade to black 2000
Detta var Jasons sista uppträdande med Metallica och det är ju självklart detta som gör klippet så speciellt. I senare intervjuer har Jasons sagt att han redan inför detta uppträdande hade bestämt sig för att hoppa av bandet (uppträdandet är från 30 november 2000 och sen hoppade han av officiellt i mitten av januari 2001 om jag minns rätt). Han höll sig för sig själv under galans gång och saknas på de tagna bandbilderna. Han har också berättat att tårarna rann nerför kinden under uppträdandets gång. Heavy shit. Jason Newsted spöar på många sätt Rob live med sin passionerade spelstil, aggressivitet, headbangande och sång.





1. Last Caress och So What - 1996
Jag nämnde detta uppträdande i november månad men självklart måste jag lägga upp det även i detta inlägg eftersom det helt enkelt är, utan tvekan, det tuffaste uppträdandet Metallica har gjort på någon gala genom tiderna. Bandet hade sagt att de skulle spela sin senaste singel King Nothing live men sekunderna innan de går ut på scenen så bestämmer de sig för att vara jävliga och istället spela de klassiska cover-låtarna Last Caress och So What. Och de avslutar med att slänga ner micken och vräka ner trumsetet.



2 kommentarer:

  1. UNFORGIVEN.
    Well, jag har alltid tyckt den låten är en smula pinsam. Låtsas att den inte existerar. La la la.

    ONE.
    Såg inte detta förrän ett år efteråt kanske. En kompis kompis hade spelat in det på video men fick inte med introt. Lustigt höra Lars kagge utan det blöta klicket. Låter bättre. Blir rörd av att se Metallica som underdogs. Som dom faktiskt en gång var. Hungern är så jävla intensiv. Vet att Lars sa det känders bisarrt spela inför alla där. Stevie Wonder satt front row och vred på huvudet osv. Min favvo av dessa fem videos.

    I DISAPPEAR.
    Underskattad låt det där. Den skulle ha varit med på Load. Flytta Devil's Dance till Load = skippa Re-Load = Metallicas historia skulle bara ha en svart prick när bokslutet skrivs. Minus Napsterskiten då. Men texten är ett ganska bra dokument på vad som skulle komma och hur han mådde då.

    FADE TO BLACK.
    Har sett denna ett par ggr förut. Tycker det är nästan jobbigt. Damn vad jag saknar honom ändå. Allra mest för hans sätt att vara på scen. Rob är perfekt för Metallica, han sitter där bak med Kirk. Men jag kan inte respektera Rob fullt ut då han var tvungen lära sig vissa gamla låtar som han knappt hört. Som nåt jävla tonårsfan. Hans sätt att utesluta det låga E:et i Bells-introt. Samt hans mesiga motherfucker i Creeping Death som ett fan bad honom göra eftersom Jason gjorde så. Slutligen byxorna, ta på dig jeans när du ska spela med Metallica dammit.

    LAST CARESS/SO WHAT.
    Bra initiativ, men det känns inte precis spontant det där i slutet.


    Du tog med alla bra tror jag. De körde Roam -93 på Grammyn men James röst var ju så jävla slut då eftersom dom var på den där långa turnén.


    Roligt med Metallica-lista, mer! Kan jag få bidra med en kanske ... en top-10 favoritvideos från YouTube?

    SvaraRadera
  2. Du glömde den här klassikern:

    http://www.youtube.com/watch?v=7TrIh4QTV8A

    SvaraRadera

Instagram

Copyright © rawk | Powered by Blogger

Design by Anders Noren | Blogger Theme by NewBloggerThemes.com