tisdag 9 juni 2009

Rawk listar Metallicas 10 sämsta låtar

Vår kära och otroligt skönt nördiga Metallicavän Büster listade de enligt honom Metallicas tio sämsta låtar i en kommentar på Daves Metallimania-inlägg. Jag kände givetvis att jag fick lov att göra samma sak, speciellt med tanke på att jag tidigare har listat Metallica tio BÄSTA låtar här:
http://smackebonk.blogspot.com/2008/04/erik-persson-listar-de-enligt-honom-tio.html


Uppdraget går alltså ut på att lista Metallica tio sämsta låtar, utan inbördes ordning. Man får inte välja en cover och låtarna måste väljas från någon av de nio studioalbumen. Sedan ska man givetvis argumentera för varför låten är så dålig, att bara lista en låttitel håller alltså inte!


När jag gjorde denna lista så hade jag mina titlar ganska klart för mig men när jag gjorde en lyssning så ändrade jag mig och hittade bara de positiva bitarna på låtarna och när jag balanserade de sämre bitarna mot de bättre så höll ändå låten måttet. Det är otroligt svårt att som en Metallicanörd göra en sådan här lista, att verkligen kunna medge att Metallica suger ibland också. Fast ändå inte, jag har blivit liite mer objektiv på äldre dar. Fast Lars Ulrich är fortfarande världens bästa trummis.

Vad kan man säga mer då? Jo, att det är tråkigt (och lite fegt) att BARA välja låtar från St. Anger och Load-skivorna. Men så blev det givetvis mycket för mig ändå. Sedan har jag faktistk bara valt två låtar från utskällda St. Anger. Hur kommer det sig då? Jo, jag kanske gillar skivan helt enkelt. Sedan är det svårt att plocka ut några låtar som är mycket sämre än andra på St. Anger – det är en jämnbra (eller jämndålig kanske?) skiva helt enkelt.
Men här kommer den slutligen då: min lista på Metallicas tio sämsta låtar, utan inbördes ordning.
Attitude
Jag hade läst en förhandsrapport av en viss Niclas Swanlund (tror jag) för Club Scandinavia på denna låt där han beskrev låten som typ ”Dra åt helvete vilket tungt riff” osv och bara öste positiva grejor. Sedan läste jag också en intervju med Kirk att han hade skrivit ett solo innan James skrivit texterna och sen när Kirk fick höra texten så fick han skriva om solot helt och hållet för att texten var så tung och mörk. Och sen hörde jag låten och… näe. James sjunger på med sitt ”Just let me kill you for a while, Just let me kill you for a smile..” och sen refrängen, ”Born into attitude, Asleep at the wheel... And run like hell.” Äh. En låt som de garanterat skulle ha skippat om de resonerade som de gör idag.

Jump In The fire
En homogen samling speed/thrash-låtar och den übercoola (Anesthesia) Pulling Teeth gör Kill ’em all till en sjukt klassisk skiva. Men sen så har vi ju också Jump In The Fire. Även om det är en klassiker så är det ändå en låt som inte har åldrats med värdighet. Lyssna bara på hur den låter live. Disco em all?

Slither
Kirk (?) råkar skriva Enter Sandman-riffet bluesstyle och James och Lars ignorerar det.

Escape
RTL och MOP är ju på många sätt två likartade skivor; 8 låtar, grymt förstaspår, titelspåret som andralåt, ”balladen” som fjärde osv. MOP är ju dock den bättre av de två, först och främst eftersom det helt enkelt är en samling bättre låtar och medlemmarna hade mognat lite extra som musiker. Men så har ju RTL, i jämförelse med MOP, den mindre bra låten Escape. Den må vara kult denna också men det finns en anledning till att Metallica inte spelar denna låt live.


Better than you
Lyssna på introt. Det där ljudet. Jag vill minnas att Metallica var inspirerade av en massa häftig modern elektronisk rock (typ Prodigy?) och ville ha något häftigt i början. Det sabbar låten direkt. Men sen börjar riffet och det är ju ett ganska tungt riff egentligen men alldeles för jävla simpelt och enformigt. Och sen när sången börjar så blir det alldeles för glatt och lattjo lajban. Seriöst, det är en totalt intetsägande låt. Och sen den där effekten på sången refrängen. Usch. Solot är också dåligt. Kirk hade en dålig dag/vecka i studion och spelar ett vanligt simpelt bluestrudeluttande som bara är såå tråkigt. Texten är också ett lågvattenmärke.

Ronnie
Jag tillhör ju minoriteten som gillar Load, få band skulle våga göra en sådan platta med tanke på deras tidigare skivor osv. Men även jag kan hålla med om att de gick lite för långt med experimenterandet ibland. Ronnie är största exemplet på detta och kan vara den sämsta låten som Metallica någonsin har skrivit.

Purify
Jag gillade den först. Den, tillsammans med avslutningsspåret från St. Anger, kändes mest thrashig i riffandet men jag är helt inne på Büsters bana på att refrängen är jobbig och sen så avslutningsriffet… Klippa och klistra-VM: ”Vi har ett riff kvar – vi lägger det här. Kung. Fuck it.”

Some Kind of Monster
Jag är så jävla less på den här låten. Och jag tänker bara på filmen med samma namn när jag hör den. Ja, det är tungt riffande och tunga texter men den är så jävla lång och enformig. Den skulle tjäna så inihelvete på att kortas ner och det fattas verkligen ett förlösande Kirk-solo.

Cure
Det är coolt intro och riff. Och James pratar på ballt från början men sen glider den ut i … ingenting och blir menlös.

Prince Charming
Egentligen gillar jag den här låten. Det är rockriffigt och småcoolt. Men samtidigt för glatt och i längden (efter att ha hört låten 666 gånger) så ger den inte ett skit. Och refrängen har de snott från The Four Horsemen. Och låttiteln, Prince Charming? Gay gay gay. De hade slut på låttitlar och förvrängde King Nothing från året innan.

1 kommentar:

  1. Snyft.

    http://www.metallicabb.com/index.php?showtopic=113596&st=0

    SvaraRadera

Instagram

Copyright © rawk | Powered by Blogger

Design by Anders Noren | Blogger Theme by NewBloggerThemes.com