måndag 30 april 2012

David Lynchs brudar

David Lynch är en av mina absoluta favoritregissörer och hänger däruppe i toppen tillsammans med David Fincher och Christopher Nolan. David Lynch och de upplevelser jag har åtnjutit av t ex Mulholland Drive, Lost Highway och Twin Peaks är fantastiska. Han är en helt unik regissör som verkligen har ett helt eget bildspråk.

I David Lynchs filmer är det ofta de kvinnliga rollerna som får störst utrymme och blir mest minnesvärda. Han har helt enkelt en förmåga att få ut maximalt av de kvinnliga skådespelare han rollbesätter. Förutom att dessa kvinnliga aktriser ofta gör sina livs roller har Lynch också en förmåga att välja ytterst heta damer. Nedan har jag gjort en lista som listar de mest minnesvärda kvinnliga skådespelerskorna som har varit med i Lynch-rullar, baserat på deras skådespel och deras skönhet och utstrålning.

5. Mädchen Amick

Spelade Shelly Johnson  i tv-serien Twin Peaks (1990-91) och Shelly Johnson i filmen Twin Peaks: Fire Walk with Me (1992).

Mädchen Amick spelade unga Shelly Johnson i tv-serien Twin Peaks, en servitris som jobbar på det lokala restauranghaket Double R Diner. Shelly bor med smygkriminelle Leo som visar sig vara ett svin som misshandlar henne. Jag tyckte alltid synd om denna unga tjej och ville att det ska gå bra för henne. Och så är hon ju också väldigt snygg. Det är hon fortfarande.



4. Laura Dern

Spelade Sandy Williams i filmen Blue Velvet (1986).
Spelade Lula Fortune i filmen Wild at Heart (1990).
Spelade Nikki Grace/Susan Blue i filmen Inland Empire (2006).

Laura Dern är kanske inte den mest bildsköna av alla kvinnliga skådespelare som David Lynch har använt sig utav i sina filmer. Men Laura Dern har spelat roller i tre av herr Lynchs filmer och därmed är hon uppenbarligen regissörens favoritskådis. Hennes rolltolkningar från unga och oskuldsfulla Sandy i Blue Velvet till rollen hon spelar i störda Inland Empire, där hon ändrar och byter karaktär fram och tillbaka, gör henne oförglömlig.



3. Naomi Watts och Laura Harring

Naomi Watts spelade Betty Elms/Diane Selwyn i filmen Mulholland Drive (2001). 
Laura Harring spelade Rita i i filmen Mulholland Drive (2001).

Mulholland Drive är en fantastisk film som jag håller som topp 5 filmer genom tiderna och blev för mig en oförglömlig filmupplevelse. Mulholland Drive är David Lynchs stora mästerverk. Och en stor del av detta måste man tacka Naomi Watts och Laura Harrings för pga deras skådespelarinsater. Det är lite fegt att jag väljer två aktrisar på denna placering men det är svårt att välja bort en före den andra här.

Naomi Watts spelar huvudrollen i dubbla karaktärer, dels den naiva, snälla Betty och dels den förkrossade och desperata Diane. Och hon gör sitt livs roll och visar hennes enorma talang som skådespelerska. Samtidigt är det svårt att inte släppa blicken från hennes motspelerska Laura Harring som spelar sensuella Rita och den olyckliga och tragiska kärleksaga som utspelar sig mellan dessa kvinnor. Historien berör extremt mycket.



2. Patricia Arquette

Spelade Renee Madison/Alice Wakefield i filmen Lost Highway (1997).

Patricia Arquette gör sitt livs roll(er) där hon spelar dels den mystiske mörkhåriga frugan Renee och gangstersnubben Mr Eddys blonda snygga flickvän. Patricia trollbindander i dessa två roller som två femme fatales. Det kan inte ha varit en lätt roll för henne där hon varierar mellan att vara sexuell, sårbar och dominerande.



1. Sherilyn Fenn
Spelade Audrey Horne  i tv-serien Twin Peaks (1990-91)

Nej, man glömmer inte Audrey Horne. Jag såg lite av serien när jag var liten och förutom att jag tyckte den var extremt läskig så mindes jag Audrey mest. Hon var snygg. Det tycker man också när man ser serien när man är vuxen. Hon manipulerar sina män och får som hon vill. En stark kvinnlig karaktär. Och oförglömlig.



söndag 29 april 2012

Prometheus – International Launch Trailer

Någon kanske tycker att det börjar bli lite tjatigt nu med allt Prometheus-snack. Men det gör inte jag - det kan ALDRIG bli för mycket Prometheus!

Ikväll kom det en ny tre minuter lång Prometheus-trailer. Den är uppbyggd på ungefär samma sätt som den senaste men innehåller en hel del nya spännande glimtar. Största skillnaden mot tidigare är väl att man får lite mer info om Charlize Therons karaktär. Men framförallt så får jag hög puls av denna trailer.

Likt tidigare trailers så kan man också tycka att den innehåller en del spoilers. Det må så vara men jag kan ändå inte låta bli att titta och analysera. Jag är också övertygad om att handlingen inte kommer att vara så straightforward som trailern ger sken av.

En månad kvar.

onsdag 25 april 2012

Dirty Mischief på SoundCloud



Jag fick ett ryck och laddade upp våra två gamla demos från 2006 och 2007 på SoundCloud. Dirty Mischief, världens smutsigaste (!) band på sin tid, är kanske inte särskilt superaktivt i dagsläget men vi får se vad som händer framöver. Jag ska i alla fall kämpa för att få igång bandet mer på allvar igen. I någon form.
 

Epic Movie Night: Vietnam




Nästkommande helg är det dags igen för en ny storslagen filmkväll. Tre gånger tidigare har jag och två polare kört filmafton och tidigare teman har varit följande:
- Alien (samtliga fyra Alien-filmer, uppdelade i två kvällar).
- Någon typ av 90-talskultfilmstema: Point Break och Pulp Fiction.
- Terminator I & II.

Denna gång var vi överens om att vi skulle se klassiska krigsfilmer och vi valde att banta ner urvalet till Vietnamkriget. Valet föll på följande tre extremt klassiska filmer med tre klassiska regisörrer:

Plutonen (Oliver Stone)
Apocalypse Now (Francis Ford Coppola)
Full Metal Jacket (Stanley Kubrick)

Till detta kommer vi att givetvis dricka någon av följande (eller båda!) Vietnamesiska ölsorter:

Hue Beer
Saigon

Maten diskuteras fortfarande men det är möjligt att det tas med käk från något Vietnamesiskt hak i stan.

I love the smell of napalm in the morning!

tisdag 24 april 2012

Storm Corrosion - Drag Ropes


Nedan kan man spana in videon till Drag Ropes, som är förstaspåret från Storm Corrosions självbetitlade debutalbum som släpps 7 maj. Denna skiva är alltså det omtalade samarbetet mellan de überproggresiva snubbarna Mikael Åkerfeldt (Opeth) och Porcupine Trees frontman Steven Wilson. Upphovsmännen själva har beskrivit skivan som en avslutande del efter Opeth Heritage och Wilsons soloplatta Grace for Drowning.

Grace Of Drowning har jag inte hört men Herigate blev jag (efter ganska många genomlyssningar) mycket fäst vid. Därför känns detta mycket spännande och Drag Ropes gör att jag vill ha mer!

måndag 23 april 2012

Paradise Lost - Tragic Idol (streaming)


Jag har fått lite olika bud men Paradise Losts nya skiva Tragic Idol släpps visst på onsdag (25:e) här i Sverige. Dock kan man redan nu lyssna på skivan på decibelmagazine.com via SoundCloud. Jag försökta lägga in koden direkt i blogginlägget men det fuckade upp Smackebonk totalt av någon anledning när jag använder Google Chrome. Dock funkade sidan bra med IE. Märkligt. Men hursomhelst så länkar jag istället.

Jag kunde givetvis inte hålla mig från att lyssna. Och efter att ha börjat med inledningsspåret Solitary One och därefter magnifika avslutningen The Glorious End (sedan tidigare har jag hört Crucify och singeln Honesty Of Death) reagerar jag som jag så ofta gör när jag hör nytt material med Paradise Lost; jag ryser, får gåshud och dras med i Mackintosh olycksbådande gitarrmelodier. Alla borde lyssna och sätta sig in i Paradise Lost. Det ger så mycket.
.

söndag 22 april 2012

Record Store Day



Igår var det femte upplagan av Record Store Day. Denna musikdag inträffar tredje lördagen i april varje år där skivbutiker runt om i världen går samman för att fira musiken. Och i samband med detta släpps en del unika skivor exklusivt för denna dag. Det är fint tycker jag. Det är inget jättekommersiellt jippo styrt av gigantiska skivbolag eftersom skivor inte är en miljonindustri längre. Istället får det oss skivköpare och skivnördar att vallfärda till närmaste skivbutik och stödja sina butiker och artister.

Kanske är inte vallfärda rätt ord men på Sound Polllution var det en jäkla massa dudes som köpte skivor. Sound Pullution hade 20 % på allt i butiken så det var många som passade på. Själv var jag framförallt ute efter Feistodon-splitsingeln och Metallicas Beyond Magnetic på vinyl men ingen av dessa två skivor fanns visst inte att beställa för Sverige. Men jag gjorde en del fynd ändå. Och det är en viss känsla att stå och trängas med fina hårdrockare och bläddra i skivhyllorna. Man känner samhörighet.

Efter Sound Pollution gick jag vidare till Bengans på Drottninggatan där jag lyckades tajma in The Soundtrack Of Our Lives som spelade inne i butiken. Det var mycket folk och Ebbot bjöd på sig själv och det blev en trevlig tillställning.

Jag höll igen ganska mycket pga att jag behöver min lön men följande skivor blev det:



Orange Goblin - A Eulogy for the Damned
En av årets trevligaste skivor hittills. Tungt riffande stoner.

Black Cobra – Chronomega
Jag har blivit väldigt svag för duons skitiga och brutala form av sludge och doom på sistone. Tänk tidigt Mastodon, fast galnare. Chronomega är Black Cobras förra platta och man bör heller inte missa senaste plattan Invernal.

Black Sabbath – Never Say Die!
Sista plattan med Ozzy är ganska förbisedd av många. Och lite udda. Men ändå jävligt bra. Och det är definitivt det snyggaste Black Sabbath-skivomslaget och skivtiteln.

Guns N' Roses – Appetite For Destruction
När jag gång på gång analyserar kommer jag ofta fram till att detta är världens bästa rockplatta genom tiderna. Jag har ägt skivan sen liten skit men den har varit försvunnen i ett par år (eller så är det någon som har lånat skivan och inte lämnat tillbaka den) så jag fick helt enkelt lov att köpa den igen – denna gång på vinyl.

lördag 21 april 2012

Mastodon och Feist släpper splitsingel

För att fira Record Store Day släpptes idag en splitsingel med den kanadensiska singer-songwritern Fiest och Mastodon. Fiest gör en cover på Mastodons ”Black Tounge” och Mastodon gör sin version av Fiestlåten ”A commotion”. Denna sjutumssingel fanns dock tyvärr inte tillgänglig i Sverige idag och det var lite tråkigt. Men man kanske får möjlighet att köpa den senare. Resultatet av respektive tolkning kan man lyssna på nedan. Som väntat ganska udda men spännande.



onsdag 18 april 2012

PHILM


PHILM är en trio bestående av Gerry Nestler (gitarr, sång), basisten Pancho Tomaselli (bas) och självaste Dave Lombardo på trummor. Musiken beskrivs som experimentell post-hardcore och släpps, givetvis, på Ipecac Recordings. Jag har också läst att herr Lombardo har skalat ner sitt trumset så att det påminner om trummor som användes i slutet av 60-talet.

Sammantaget måste jag säga att detta gör att PHILM på förhand känns ganska spännande. Debutskivan Harmonic släpps 15 maj och första smakprovet kan man höra nedan i låten Area. Mycket bra och spännande säger jag!

Black Breath - Home Of The Grave

Black Breath nya charmiga musikvideo till Home Of The Grave finns att beskåda nedan. Denna låt kommer från plattan Sentenced To Life som släpptes 27 mars. Jag är ytterst svag för amerikanernas version av Stockholmsdöds kryddat med hardcore. Det är svinigt bra och svängigt och vinylen har snurrat många varv nu. Förra plattan, 2010 års Heavy Breathing, är också en i stort sett lika trevlig bekanskap. Musik att dricka öl och må bra till helt enkelt. Köp!

tisdag 17 april 2012

David 8

Weylandindustries.com har uppdaterats med en hel del ny info och har också en helt ny design. Och så har det släppts en ny reklamfilm för den senaste generationen av androider – David 8 (som ju spelas av Michael Fassbender). Coolt och lite skrämmande på en och samma gång.

Fox är kreativa i marknadsföringen av Prometheus!




måndag 16 april 2012

Rockvin V – Slayervin - Reign in Blood Red

Min vinsamling växer! Det senaste inköpet kom väldigt oväntat måste jag säga. Plötsligt kan man köpa Slayervin med det givna namnet Reign in Blood Red.

Det är svenska Brands For Fans som släpper vinet, och det gör de exklusivt bara i Sverige för svenska Slayer-fans. Brands for Fans är en importör och distributör specialiserad på att lansera vin och dryck från band, artister och andra starka varumärken. Det är två tjejer som driver företaget och det känns som att det kommer att lanseras mer framöver.

På den bakre etiketten på flaskan står följande beskrivning av vinet:
After a couple of Seasons in the Abyss, the wine has an undisputed attitude and a soft nose of dark berry fruits with oak and spicy nuances. Good mouth feel with hints of fresh fruit and juicy, smooth tannins. Well structured and rounded with subtle notes of oak, showing true Divine Intervention. Enjoy it together with food, friends and great music. Reign in Wine!

Det låter kung helt enkelt.

Fler rockvinsinlägg:
Rockvin
Rockvin II – Kissvin
Rockvin III - Sweden Rock Premium Edition Merlot
Rockvin IV – AC/DC-vin

söndag 15 april 2012

Zombies, run!




Via de sociala medierna har jag blivit tipsad om appen ”Zombies, Run!”. Det är en blandning mellan en träningsapp och interaktivt zombiespel. Spelet utspelar sig i ett post-apokalyptiskt samhälle där zombies har tagit över. I staden Abel Township hjälper man till att återuppbygga civilisationen igen genom att ge sig ut och springa och hämta medicin, ammunition, batterier och annat. Samtidigt får man via lurarna, mellan låtar på sin skräddarsydda playlist, rapporter och information om hur storyn fortlöper. Och ibland hör man hur zombies närmar sig och man måste springa som fan innan man blir uppäten.

Det låter unikt, tufft, kul och ganska löjligt på en och samma gång. Men självklart måste man testa. Jag ska ladda ner appen och testa ett tag. Därefter återkommer jag med en recension.

Se lite mer på klippet nedan eller besök hemsidan på zombiesrungame.com.

lördag 14 april 2012

Pantera – Piss (musikvideon)


Mina kära metalbroder Judge Dave postade den nygamla Pantera-låten Piss i ett tidigare blogginlägg nedan men jag kände att det är min plikt att också lägga upp musikvideon. Pantera är världens näst bästa band genom tiderna och det är inte varje dag det släpps en ny Pantera-låt om man säger så. Och som Pantera-fan numero uno känner jag också att jag måste skriva några meningar.

Låten är alltså en överbliven låt från Vulgar Display Of Power som är framplockad nu när det är 20-årsjubileum för skivan. Ett sätt att ge något extra för fansen och göra lite pengar. VDOP är en sjukt bra platta och man köper varför låten inte kom med – konkurrensen var helt enkelt expetionellt hög. Men jag tycker ändå att det är en oväntat ganska bra låt och har det så typiska Pantera-groovet och bröderna Abbots karaktäristiska trummor och gitarr. Är man Panterakunnig känner man också igen ett av riffen från låten Use My Third Arm. Fast där är det lite tyngre och lite mer släpande.

Musikvideon då? Mja, den är ganska charmig på sin höjd. Massa Panterakids som headbangar och rockar loss. Och så slår de varandra på käften i slow motion och spottar ut vatten. Men den funkar! Dock hade jag hellre velat se en musikvideo med massa olika klipp på Pantera istället.

PANTERA!

Mass Effect 3 – Slutet, The Indoctrination Theory och Extended Cut-DLC:en


Jag vill först varna för att det finns potentiella spoilers i detta inlägg så du som har tänkt spela Mass Effect-serien bör inte läsa detta. Men du gör som du vill.

Jag har nu spelat klart Mass Effect 3 och därmed hela Mass Effect-serien. I grund och botten är det en helt fantastisk trilogi och spelserie. En episk och mörk resa där man som Commander Shepard beger sig ut i universum för att kämpa för mänsklighetens och andra rasers överlevnad mot ett övermäktigt hot. Det är en fantastisk värld som skickliga Bioware har skapat och när det framställs på detta sätt finns det inget annat medium som kan konkurrera. Filmen och boken är underlägsen TV-spelet i detta fall. Hundratusentals känner som jag och det är dags för övriga att inse att TV-spel inte är något som är löjligt eller som bara barn spelar. Denna form av interaktiva upplevelseform är ultimat. Alla som har chansen bör därför spela Mass Effect-trilogin. Annars har man missat något viktigt.

Nu har jag återigen hyllat Mass Effect till skyarna och det visar vilka känslor detta spel framkallar. Men nu till spelets slut som har fått massiv negativ kritik. När kritiken slog igenom strax efter att spelet släpptes för ganska precis en månad sen har jag försökt undvika alla diskussioner eftersom jag inte ville ha några spoilers. Men nu har jag själv klarat spelet och sett slutet. Och jag kan inte släppa det. Det är ett ovärdigt slut. Jag kan inte acceptera det. Och det av massa olika anledningar egentligen. I grund och botten är det helt enkelt uselt skrivet. För att skriva en så bra serie och avsluta det på det här sättet håller inte. Det är kort och slarvigt. Det finns logiska luckor och flera WTF-ögonblick. Jag har investerat 100+ speltimmar i Mass Effect. Och lagt ner mina känslor i karaktärerna och brytt mig hur det går för dem och hur de utvecklas och då vill jag inte ha detta slut.

Det mest irriterande är att Bioware själva har sagt att de beslut man har tagit under spelseriens gång kommer att forma och få konsekvenser för hur spelet också slutar.  Eller såhär skriver de mer exakt:
”Experience the beginning, middle, and end of an emotional story unlike any other, where the decisions you make completely shape your experience and outcome. Along the way, your choices drive powerful outcomes, including relationships with key characters, the fate of entire civilizations, and even radically different ending scenarios.”

Och däri ligger hur ogenomtänkt slutet är eftersom de val man gjort under spelets gång inte påverkade slutet alls och besluten blir därför meningslösa. Valen är ju en stor del av grunden i Mass Effect. Jag har under spelseriens gång legat i sängen, haft ångest och funderat på om jag verkligen gjorde rätt val i vissa situationer. Men i slutet är allt detta som bortlåst

Jag har nu tillbringat några timmar på nätet och grottat ner mig i forum för att ta del av andra spelares syn på slutet i Mass Effect 3. Det finns en teori om slutet som kallas The Indoctrination Theory som har spridits brett och fått många följare.

ACAVYOS har lagt upp ett youtubeklipp som utifrån klipp från spelet stödjer och ”bevisar” denna teori. Se nedan (Inaktivera den polska textningen):


Även Angry Joe har efter att tidigare flippat totalt på slutet valt att hänge sig åt denna teori genom att tydliggöra det i tio olika argument.

Vad ska man säga om Indoktrinerings-teorin då? Är det bara desperata fans som försöker hitta på en lösning så att det dåliga slutet ska kännas bättre? Ja, det är mycket möjligt men bevisen finns där och jag själv köper det hela. Och om det skulle visa sig att Indoctrination Theory är sann, och en fortsättning följer, skulle detta vara det bästa och galnaste slutet i tv-spelshistorien.

Efter lite spekulationer har nu Bioware har gått ut med att det kommer DLC vid namn ”Extended Cut” till Mass Effect 3. Detta tillägg kommer vara gratis och släppas till sommaren och ska förklara mer om slutet. Man säger att man vill ge mer till sina passionerande fans. Dock förnekas det att det kommer att finnas annorlunda slutscener eller ett helt nytt slut. Man pratar om att bibehålla teamets artistiska vision samtidigt som man ska leverera mer av det fansen vill ha. Förklaringar helt enkelt. Och jag är förhoppfull. Men jag har inte lagt ner The Indoctrination Theory. Tiden får utvisa helt enkelt!

fredag 13 april 2012

onsdag 11 april 2012

Nine Inch Nails på åttiotalsshowen Dance Party U.S.A.



Mycket underhållande klipp där en tidig upplaga av Nine Inch Nails uppträder playback med dängan Down In It i ett märkligt tv-program från 80-talet. Trent Reznor själv säger såhär om detta:

"Many years ago, a young and naive NINE INCH NAILS were asked what TV shows they'd be interested in appearing on. As a joke (and likely drunk), they thought of the most absurd choice they could come up with at the time. They were then informed their bluff had been called and were actually booked on said show. They hopped in their Honda Civic touring vehicle (hatchback) and traveled many miles to (I think) NJ for the big show. They had a laugh making fun of the people, their fashion choices and hairstyles. Life was good. Years later, the internet is discovered . . . there's a moral in there somewhere. Come to think of it, Skrillex may indeed owe me some publishing on that hairdo."

För övrigt saknar jag livebandet Nine Inch Nails väldigt mycket just nu men är samtidigt glad att jag fick chansen att se dem så pass många gånger ändå. Få saker klår detta:

tisdag 10 april 2012

Topp 10: De filmer jag ser fram emot mest 2012

Jag blev allmänt sugen på film efter att ha sett episod två av andra säsongen av Game Of Thrones. Därför kollade jag upp vilka filmer som kommer under året och valde att lista vilka jag ser fram emot mest.

Denna lista borde jag kanske ha gjort tidigare under året men det skiter jag i. Men eftersom jag gör listan så pass sent in på året så har jag valt att ta med några filmer som kanske har premiär tidigt 2013.

Hojta till om jag har missat någon film som jag verkligen borde ha tagit med.

Fem bubblare:
The Bourne Legacy
The Expendables 2
Taken 2
The Dictator
The Avengers

10. Argo
Jag tyckte att The Town var svinbra och Ben Affleck är redan tillbaka som regissör (och skådis) i Argo som verkar vara en spännande CIA-thriller.

9. Total Recall
En remake på den klassiska Arnoldfilmen där Colin Farrell spelar huvudrollen. Jag har varit lite tveksam men trailern gjorde att jag blev mycket positiv.


8. The Gangster Squad
LAPD bekämpar maffian på 40- och 50-talet. Och populära Ryan Gosling spelar huvudrollen. Övriga karaktärer spelas bland annat av Sean Penn, Emma Stone, Nick Nolte, Josh Brolin och Robert Patrick. Kung säger jag.

7. Lincoln
En film om USA:s klassiska president Abraham Lincoln. Steven Spielberg regisserar. Daniel Day-Lewis spelar presidenten. Det luktar storfilm och Oscars.

6. Skyfall
Casino Royale var fantastisk och den bästa Bondfilmen genom tiderna. Quantum of Solace en stor besvikelse. Handlingen i Skyfall känns spännande och jag tror och hoppas att de skärper sig med denna tredje Bond-film med Daniel Craig som 007. Javier Bardem som storskurk känns också lovande.

5. Gravity
Alfonso Cuarón regisserade suveräna Children of Men 2006 och är nu tillbaka med sin långfilm på sex år, en Science Fiction där huvudrollerna spelas av George Clooney och Sandra Bullock. Det låter som ett vinnande koncept.

4. Django Unchained
Efter att ha gjort en av världens bästa filmer genom tiderna i Pulp Fiction kommer det alltid ligga höga förväntningar på Tarantino när han regisserar nytt. Inglourious Basterds hade ändå sin charm och så har jag fått upp Tarantino-peppen igen efter att nyligen ha sett Death Proof för första gången. Det blir kul att se vad Tarantino kan göra i västerngenren med självaste DiCaprio i huvudrollen.

3. The Hobbit: An Unexpected Journey
Jag är något kluven men det är ändå inget snack om att det kommer att bli ytterst sevärt när Peter Jackson återigen kastar sig in i Tolkiens fantasyvärld.


2. The Dark Knight Rises
Med filmer som Memento, Inception och Batman-filmerna har Christopher Nolan levererat länge nu och varit 00-talets främsta regissör. Förväntningarna på den tredje och sista Batman-filmen blir därför extrema. Kan han leva upp till dessa. Jag tror det.


1. Prometheus
Jodå, jag har peppat för Prometheus både en och två (och tre!) gånger tidigare. Men kortfattat räcker det ändå med att säga följande: Ridley Scott är tillbaka i Science Fiction-genren för första gången på 30 år (Blade Runner) med en prequel till Alien.


torsdag 5 april 2012

Första nya Soundgarden-låten på 15 år - Live To Rise!


Här kan man alltså lyssna på Live To Rise som är titeln på en ny Soundgarden-låt som är specialskriven för den kommande filmen The Avengers. Den kommer alltså inte, om jag förstått det hela rätt, finnas med på den kommande plattan.

Hur låter det då? Det positiva först. Jag gillar groovet i huvudriffet som helt klart har Soundgarden i sig. Det andra som verkligen står ut är Kim Thayils så karaktäristiska sologitarr. Och när man hör hans toner kastas jag direkt tillbaka till tidigt 90-tal.

I övrigt hade låten kunnat vara med på en soloplatta av Chris Cornell eller på en Audioslave-platta. Nej, jag får ingen wow-känsla av Live To Rise. Låten är inte dålig men den står inte ut heller. Rätt ordinär. Och lite soundtracktypisk. Jag tror inte att detta egentligen säger särskilt mycket om hur Soundgarden kommer att låta på den kommande skivan.

måndag 2 april 2012

Tenacious D - Rize of the Fenix

Nedan är titelspåret från nya plattan som släpps 14 maj.

 Låtlista:

1. Rize of the Fenix
2. Low Hangin' Fruit
3. Classical Teacher
4. Señorita
5. Deth Starr
6. Roadie
7. Flutes and Trombones
8. Ballad of Hollywood Jack and the Rage Kage
9. Throwdown
10. Rock Is Dead
11. They Fucked Our Asses
12. To Be the Best
13. 39
14. 5 Needs (iTunes pre-order only)

Instagram

Copyright © rawk | Powered by Blogger

Design by Anders Noren | Blogger Theme by NewBloggerThemes.com